Då jag emottagit vissa kommentarer angående mitt förtroende för de ungdomar som frekventerar Stureplan, så gjorde jag idag ett studiebesök på ovan nämnda plats. Jag kunde där konstatera att de flesta unga människor på denna plats såg mycket anständiga ut. Ungdomarna flanerade, fikade och umgicks i glada vänners lag. Så om ni frågar mig så är min ståndpunkt oförändrad. Dessutom skall man hålla i minnet att dessa ungdomar inte har det så lätt alla gånger. Sveriges framtid tynger deras axlar.
Det jag däremot fann irriterande är alla dessa förortsmänniskor som tvunget måste ta bilen in till staden istället för att ta ett jobb ute i “radhusidyllen”. Har man inte råd att bo centralt så har man väl inte råd att okynnesåka bil hela dagarna? Jag måste tillstå att jag trodde att man satte upp biltullarna just för att stänga dessa människor ute från innerstaden. Men efter vad jag har hört så släpps de in för endast några tiokronor.
Biltullarna har uppenbarligen förfelat sitt syfte. Återstår bara att signifikant höja beloppen eller att manuellt id-kontrollera bilisterna med avseende på härstamning och förmögenhet. Kanske rent av båda åtgärderna sammantaget skulle ha förstärkt avsedd verkan.
Dessutom är förortsbilisterna ett förfulande inslag i gatubilden, med sina oftast undermåliga fordon. Annat var det förr, när gentlemän färdades i baksätet på sina rejäla limousiner, med livréklädd chaufför som enda sällskap!
Sic transit gloria mundi.
Verkar som att du blandat ihop detta fenomen med den svenska industrualiseringens tid?! Det är inte meningen att vägtullarna ska stänga av “bönderna” från storstan… Men du kanske vill återgå helt & hållet till det pre-industriella samhälle Sverige representerade förr? Kvinnors rätt att rösta kanske ifrågasätts också?
Du är en stark moderat eller hur?
Käre vän, som jag hoppas att du hanterar att jag tilltalar dig, så vore det väl utmärkt om det vore så enkelt att alla människor boendes i förorterna likaväl också kunde stanna där.
Men nu är situationen denna, att arbeten inte finns att få i utsträckning stor nog i förorterna för att stilla behovet. Liksom att människor tenderas att dras till innerstadsboenden, så tenderar också arbetsplatserna att flytta till innerstaden.
Därtill, så finnes det säkerligen många från ytterstadsområdena som egentligen har råd att bo i innerstaden, men saken är den att det i stor-Stockholmsområdet bor i runda slängar 1,8 miljoner människor. Även ifall snart sagt alla dessa hade råd att bo i innerstaden, så finnes det inte utrymme och bostäder för alla dessa människor. Därav; somliga är tvingade att bo i ytterstaden.
Slutligen måste jag dessvärre invända mot ert ställningstagande för de unga människorna som kontinuerligt rör sig runt Stureplan; ty det är icke de som är denna nationens framtid, de utgör blott en bråkdel, och uppriktigt talat en omedveten bråkdel. Bevare mig väl.