Är Unicef världsfrånvända?

Idag möttes jag av en artikel i “SvD omline“  som påstod att Unicef tror att Sverige är bäst i världen på barn. Min make och jag skrattade så tårarna rann. Unicef listar bland annat upp Svensk förskoleverksamhet som en positiv företeelse.

Hur kan det komma sig att Unicef tror att en verksamhet, som samlar många barn på samma plats och ger dem tillfälle att tissla och tassla och utbyta information som i slutändan leder till ungdomskriminalitet är något positivt? Man slutar aldrig att förundras över samhällets naivitet.

Anne-louise Dranchéuse – en förebild för de Svenska ungdomarna

Jag vill, till min samling av förebilder för de Svenska ungdomarna, även lyfta fram Anne-Louise Dranchéuse, en kvinna med föredömligt stor kunskap inom bland annat orkestral musik och filosofi. Vi satt igår, söndag, och diskuterade de Svenska ungdomarnas näst intill obefintliga uppfostran då Anne-Louise lyfte fram idén om en, i lag reglerad, söndagsskola. En mycket bra idé som även jag har funderat på då detta är något som skulle kunna införliva mer grundläggande värderingar till de Svenska ungdomarnas uppväxt.

Trots att Anne-Louise själv inte har valt att föda upp sina egna barn så har även hon varit ungdom och besitter därför mycket kunskap i ämnet.

Denna bloggningshemsida är nu öppen

Då jag nu är klar med mina viktigare åtaganden så är denna bloggningshemsida återigen öppen. Vänligen följ mina bloggningsregler.

Denna bloggningshemsida är tillfälligt stängd

På grund av viktigare åtaganden så kommer denna bloggningshemsida att vara stängd fram till fredag. Var vänlig att respektera detta.

Det har dessutom framkommit att vissa besökare fortfarande bryter mot mitt krav på “olänkning”. Då  detta krav har ifrågasatts så vill jag öppna upp för “länkningar” enligt följande:

• Alla som är över 25 år är välkomna att infoga “länkningar” till min bloggningshemsida.
• Personer som väljer att publicera en “länkning” till min bloggningshemsida bör vid “länkningen” återge att denna bloggningshemsida ej motsvarar åsikter som den “länkningsutförande” bloggningshemsidan står för.
• Vid eventuella brott mot dessa regler kommer åtgärder att vidtagas.

Utöver dessa “länkningsregler” så vill jag framföra mitt missnöje angående de kommentarer som infunnit sig de sista dagarna. Många av dessa kommentarer följer inte de bloggningsregler som finns återgivna till höger på denna bloggningshemsida. Var vänlig respektera dessa.

Gästbloggning: Skärmbilder med en Apple

Hej Linnéas alla läsare!
Jag heter Marie-Louise och brukar gästblogga här då och då. Jag ville bara hoppa in och tillägga att Linnéas tips om skärmdumpar inte fungerar om ni har en Apple. Jag har en sån och då måste man trycka in shift, äpple och 4 för att få ett litet kors som man ringar in det man vill skärmdumpa med. Det är mycket lättare än med en sån där pc som Linnéa har.

Dessutom så blir Apples bilder mycket snyggare än Linnéas:

PS. Det är mina inlägg som ligger under kategorien Gästbloggning. Jag lägger det här under samma kategori så kan ni hitta det här tipset igen om ni vill.

Over and out
Marie-Louise

Bloggningstips – Ta en dataskärmsbild

Om ni som jag, är lite mer avancerade dataanvändare så kommer här ett tips på hur man fotografiskt kan dokumentera det som befinner sig på dataskärmen.

1. Hitta det ni vill dokumentera på dataskärmen.
2. Tryck på knappen som heter PrtScn på tangentbordet.
3. Tryck på bilden som heter Paint på dataskärmen.
4. Vänta.
5. Tryck på ordet Edit längst upp på dataskärmen.
6. För “datapilen” ner till ordet Paste.
7. Tryck.
8. Vänta.
9. Nu skall du se dataskärmsbilden du fotograferade i punkt 2
10. Tryck på ordet Archive längst upp på dataskärmen.
11. För “datapilen” ner till ordet Save.
12. Tryck.
13. Vänta.
14. Namnge filen till dataskarmsbild (Obs! Enligt min Svärson Philip så får man aldrig använda Svenska tecken)
15. Tryck på knappen som heter Ok.
16. Vänta.
17. Färdigt. Nu är dataskärmsbilden redo att användas på din bloggningshemsida.

Så här fint blir det.

En gammal hund har lärt sig att sitta

Inte ens i min vildaste fantasi så trodde jag att dagen då jag framhöll Jan Guillou som ett föredömligt exempel skulle komma. Men så har dagen ändå infunnit sig.

Att Jan bröt sig loss från en god uppfostran och blev anarkist vet vi väl alla. Hans dåliga prioriteringar i tidig vuxenålder ledde väl både till avsked och fängelse. Så går det när man är ung och har fel värderingar. Men nu när han har vuxit upp, startat företag och lärt sig lite om hur det här med livet fungerar så har han äntligen insett vad som är gott och rätt samt att debatten egentligen inte handlar om musik utan om pengar.

Precis som 99 procent av de andra vuxna medborgarna i Sverige så förstår nu även Jan att vi vuxna måste fängsla alla de kriminella ungdomar som inte sköter sig. Jag tror att Jan upptäckte att den lilla och utsatta människan av idag inte är en ung mamma i förorten utan en affärsidkare som får hela sitt levebröd uppätet av kriminella ungdomsgäng med sjukligt musikintresse och ett digert brottsregister.

Jag säger JA till FRA och möjligheterna lagen för med sig för den lilla affärsidkaren att leta upp och straffa de kriminella barnen.

Förfallna unga kvinnor

Det förefaller mig viktigare för dagens unga kvinnor att diskutera manligare förehavanden som datorspel, sport och politik än de mjukare värden som attraherar den manliga delen av befolkningen. Varför har dagens unga kvinnor avfärdat den omtänksamma och moderliga rollen och varför har de blivit burdusa, oförfinade och politiskt engagerade? Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen, om detta fortsätter så kommer urvalet av finare flickor för de män som söker sig en seriös partner för äktenskap och familj bli klent.

Jag frågar mig, kanske är förslaget om värderingskontrakt en möjlig utväg även för Sveriges förfallna kvinnor?

Vi måste skilja på invandrare och invandrare!

Då jag läser om Moderata Samlingspartiets förslag att invandrare skall få skriva kontrakt angående deras avsikt att följa våra Svenska lagar, regler och värderingar samt att inte flytta till överetablerade områden så hoppas jag verkligen att man skiljer på invandrare och invandrare.

Då många av mina vänner som flyttat hit från Frankrike, Tyskland och Italien har etablerat sig här på Djurgården får detta inte uppfattas som överetablering. Det vore otänkbart att behandla dessa människor som de andra invandrarna och bestämma var de skall bosätta sig. Det vore skrattretande om vi placerade dessa högintelligenta människor ute i förorten. Dessutom så vore det skamligt om dessa, mer kulturellt förfinade invandrare, skulle tvingas att släppa värderingar som i många fall står långt över gemene mans. Jag tror att vem som helst förstår att man inte kan dra alla inflyttade över en och samma kam.

Då mina inflyttade vänner kommer från de länder där vi Svenskar har hämtat de flesta av våra finaste värderingar och kulturyttringar så förväntar jag mig att det skrivs in friklausuler i dessa kontrakt som tillåter avsteg från paragraferna.

Bortsett från dessa avsteg så är det ett berömvärt initiativ. Förslagsvis förbereds ett centralt register där vi Svenska medborgare kan rapportera in kontraktsbrott och utomeuropeiska värderingsyttringar.

Internet är bra för psykiskt utmanade personer

Igår var jag på, vad jag och mina vänner kallar för, en öppen lunch. En öppen lunch är en sammankomst där vi bjuder med oss olika personer för att vidga våra perspektiv. En mycket utvecklande tradition.

Igår hade Marie-Louise bjudit med en dokumentärfilmare som hon känner genom sin man. Denna dokumentärfilmare har tydligen, trots sin psykiska utmaning och sitt kraftiga talfel, lyckats skaffa sig en karriär inom statstelevisionen, något som får mig att känna att en statsägd television faktiskt fyller ett syfte trots orimligheten i att driva denna koloss bara för att stimulera psykiskt utmanade.

Denna dokumentärfilmare, eller Fojke Jyden som han kallade sig, uttalade i alla fall sitt behov av internet som arbetsverktyg vid flertalet tillfällen. Detta fick mig att inse att många av de personer som medelst internet uttrycker sina perverterade åsikter antagligen också är psykiskt utmanade. Se exempel här, här, här, här och här. Detta kan kanske ses som en förmildrande omständighet samtidigt som jag känner att även en psykiskt utmanad person måste begränsa sig själv.

Kriminella grupperingar kämpar mot FRA

Min man uttryckte en så tydlig liknelse angående omöjligheten att ignorera den nya FRA-lagen vid middagen igår, att jag omöjligen kan underlåta er att ta del av den. Han uttryckte det så här:

Om Sverige vore ett fängelse som inhyste våldsamt kriminella så skulle ett icke införande av FRA-lagen vara som att ge fångvakterna både öronproppar och ögonbindlar.

Så jag frågar er, vad är det för kriminella grupperingar som verkar mot införandet av denna lag?

Lämna politiken till de vuxna

I min iver att tala till ungdomar på ungdomars vis så har jag, som tidigare nämnts, registrerat mig i en internetrelaterad klubb som heter Facebok. Jag återgav i ett tidigare inlägg att jag faktiskt har emottagit uppmuntrande ord av engagerade unga medlemmar i ovan nämnda klubb men måste idag, tråkigt nog, påtala att jag i det som på Facebok kallas Inkorg nu har emottagit 30-talet oförskämda meddelanden från anarkistiska grupperingar som påtalar sin avsky mot mitt engagemang för den FRA-lag som tillåter vuxna att övervaka vad de unga brottslingarna smusslar med.

Med detta sagt så vill jag här och nu påtala att jag inte kommer att läsa några fler meddelanden i det som Facebok kallar Inkorg. Jag tror och hoppas att alla ni som sänder mig uppskattning har överseende med att jag unviker ovan nämnda Inkorg och därför inte kan svara på den positiva responsen. Tyvärr så är det rötäggen som förstör för oss andra.

Andra sätt att nå mig är via elektrisk post. Min postadress är linnea.transchiold@gmail.com

Premiera de fina barnen

Kristdemokraterna, det enda Svenska parti som står för sund och riktig moral, lägger nu fram ett förslag som skall premiera de fina ungdomarna.

Gunilla Tjernberg (Kd) säger:
“Det ideella engagemanget i föreningar, folkrörelser, kyrkor och samfund är stort. Men Sverige är dåligt på att tillvarata de kunskaper som ungdomar får genom att vara tränare i ett fotbollslag, körledare eller hjälpa yngre kamrater med läxorna.“

Detta skulle sannerligen hjälpa till i en tid då vissa skolbarn inte ens vågar tala med sina klasskamrater. Vi måste våga lyfta fram de fina ungdomarna som redan i unga år börjar den bana som slutligen leder till att leda andra. Jag tror på prioriteringar och att barn redan i tidig ålder skall erhålla fakta om sina styrkor och brister.

Mina trogna läsare har antagligen redan läst mina skildringar om de skillnader man redan i tidig ålder kan uppmärksamma hos den unga generationen. Vissa är menade att leda och andra att följa.

Samhället, kulturarvet och den Kungliga Musikaliska Akademien

Döm min förvåning när en kvinnlig kvarterskrogsmusikant erhöll en utmärkelse av den Kungliga Musikaliska Akademien för sin jazzmusik i förrgår. Vart är samhället på väg när kvällstidningarnas moderniseringshets inte ens lämnar en kulturbevarande Kunglig institution oberörd? Vad är nästa steg? Ett Kungligt hedersomnämnande till ett band som spelar rock and role och slår sönder hotellrum eller möjligen en dansbandskategori för att tillgodose fylleripubliken?

Nej, detta är, om ni ursäktar mitt humoristiska ordval, ett rejält klavertramp.

Länkning [http://www.musakad.se/article.php?article=146]

Uppmuntrande ord

I min iver att tala till ungdomarna på de områden som befolkas av ungdomar så är jag sedan i början av detta år medlem i en klubb som går under namnet Facebok. Detta initiativ har idag resulterat i uppmuntrande ord från en ung man vid namn Pär Brumark som skickade mig ett meddelande till vad man på Facebok kallar inkorg. Meddelandet löd:

Bra!
Vi är en del som varit i dust med Internetlibertarianerna. Ofta är det samma gäng som orkestrarar en mobb av riktiga haverister. De är inte många, men hörs. Det är inte så att de gör en hoppfull om mänsklighetens framtid. JA! Vi ska förutom upphovsrätten ta oss rätten
till det demokratiska nätet. Jag har varit med så länge (redan under den sk WAREZ tiden) men tidigare var dyngan samlad iInternet slummen.
I Sverige (värst) idag är den en farsot som håller på att omintetgöra så mycket värdedfulla saker på Internet.

Mvh
Pär Brumark

Jag uppmanar er andra ungdomar att ta efter denna unge mans goda föredömme och protestera mot det han kallar internetslummen för att få slut på användandet av musik på internet.